Oförändrad...


Idag var jag till centrum och skulle ta foto för mitt studentpass. När jag skulle kliva av bussen skulle jag hjälpa en gammal tant med väskorna, för hon kunde knappast gå själv, och busschaffören blev sur för att jag gick av där fram, och inte där bak. Då sa jag att jag måste hjälpa henne av, då sa han hon är på bussen varje dag hon klarar sig.
Vilken jävla idiot! Jag menar när slutade vi människor hjälpa varann? Eller snarare när ska vi börja hjälpa varann och inse att vi alla är människor? Och vi alla kommer bli gamla en vacker dag och behöva hjälp. Hoppas ingen hjälper honom då.


Sen när jag skulle gå över övergångsstället fick jag vänta i 15 min, det förvånar mig inte längre.

Sen gick jag en vända på stan (som jag verkligen börjar förälska mig i) så ser jag en kvinna som sitter på marken med ett spädbarn och ammar, hon tigger. Jag ger pengar och går vidare. Sen ser jag en till sån kvinna lite längre bort och ger pengar till henne med. Jag går förbi där med Georgos 30 min senare och jag säger hur synd jag tycker det är. han tycker oxå det, men tycker inte man ska ge, han säger att jag kommer bli van eftersom det finns så många och att dom faktiskt kan fixa jobb här i Iraklio.

Sen när vi sätter oss och ska äta kommer ett litet barn och tigger, jag ger henne inget. Och börjar nästan gråta för att jag inte ger. Sen kommer ett till och hon ställer sig nära mig och tigger med sina små hundögon, då brast det för mig kan jag säga. Jag fick tårar i ögonen och gav en peng. Georgos säger att jag kommer lära mig, men jag tror faktiskt inte det. Jag mår så dåligt över dom här barnen, deras föräldrar e idioter. Men barnen har inte valt detta liv. Varför gör ingen nåt? Kan inte regeringen göra nåt? Det finns så många rika här, men sååå många fattiga. Kreta är Greklands rikaste ö, varför finns det då fattiga här? Jag mår dåligt när jag tänker på dom där barnen. Barnen som inte valt att vara utanför samhället. Egentligen e dom en del av samhället. Eller dom borde vara det i alla fall.
Jag kommer vara oförändrad när det gäller den saken. Jag kommer inte sluta sympatisera med barnen, jag kommer inte kunna se på. Nästa gång ska jag inte ge pengar utan ge en macka. Pengarna går bara till idioterna till föräldrar, men jag ska mätta deras magar i alla fall.


Nu ska jag till Manos (Gs kompis) och kolla på en säng som jag ska få låna till min lägenhet...hahah har ett eget hem nu, helt underbart!

Livet här e underbart! Ser nya barer och klubbar varje kväll vi e ute! Vilket uteliv!!!!
Carpe Diem!






Kommentarer
Postat av: mamy

Du har ett stort hjärta och engagemang för mänskligheten, jag anar en liten socionom som vill påverka.....kanske en politisk karriär????Det finns så många vägar att välja för dig i framtiden ska bli spännande att följa din resa. Du vet att vi alltid står bakom dig.
Kram mamy.

2006-10-06 @ 07:40:53

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback